Det här med att ge spel en ärlig chans är något jag under en ganska lång period var jävligt dålig på. Tilltalade inte spelet mig de första 15 minutrarna, så åkte det raka vägen tillbaka till hyllan. Och det fanns en ganska stor grund till det beteendet – Min såkallade “Piratperiod”. Det var jävligt lätt att hamna i fällan som utfattig student. Att ha ett obegränsat spelbibliotek var ju inget man nekade till när man fick chansen, för man brydde sig helt ärligt inte om konsekvenserna. Detta är något jag absolut inte är stolt över idag, och kommer aldrig att uppmuntra någon till att ladda hem upphovsrättsskyddat material. Att säga “Jag hade inte råd” är aldrig en godtagbar ursäkt. Har man inte råd, så får man helt enkelt vara utan.
Under Playstation 2-generationen spelade jag knappt någonting
Idag ångrar jag mig bittert, då man fick betala ett ganska så saftigt pris i utbyte: mitt spelintresse höll på att dö ut totalt. Under Playstation 2-generationen spelade jag knappt någonting för att jag de första månaderna med konsolen tankade hem allt som släpptes, provade sedan spelen i en kort stund för att sedan byta till nästa. Så man kan säga att jag påbörjade en sjuhelvetes massa spel, men några större upplevelser från den generationen var jag aldrig med om. Okej, det kan vara så att alkohol började bli spännande under denna perioden också, så det kan ju vara en liten faktor till varför man inte befann sig hemma alla kvällar framför tvn, men det är en helt annan historia.
Vad jag har förstått nu i efterhand så har jag gått miste om en massa guldspel som jag vet att jag skulle älskat idag, och jag ska när tillfälle ges, försöka gottgöra mitt dumma ungdomliga beteende med att köpa hem de spel som jag finner intressanta från generationen. Sony ger mig också en liten andra chans att hinna ikapp några nyckeltitlar till Playstation 2 som dom återutger till Playstation 3 och VITA.
Det har ju redan släppts en hel del titlar som Metal Gear Solid HD Collection, Shadow of the Colossus/ICO HD och God of War HD Collection. Men det finns ett spel jag grämer mig över att jag aldrig kommit till skott med, och det är Final Fantasy X. Många anser att det är det bästa FF-spelet, ja till och med bättre än sjuan OCH sexan, hur det nu är möjligt. Ny förbättrad grafik och 30 minuter extra slutscensmaterial är det man får med i plusmenyn och jag kan knappt vänta till jag äntligen ska få sätta tänderna i spelet. Om jag inte missminner mig, så ska det släppas väldigt snart, men något officiellt releasedatum har man inte sett röken av. Väl?
tommy håkansson
Att vara bättre än VI och VII är inte omöjligt, men för att vara bättre än IX måste det vara ett mindre mirakel på skiva! ;p
Henrik Häägg
Final Fantasy IX alltså? Haha, det kommer nya bud på “bästa FF-spelet” varje dag i princip :) Själv är jag galet betuttad i FFVII, som är det enda FF-spel jag ens klarat. FFVI inkluderade jag i krönikan för det verkar ändå vara det som mest fans tycker om, själv har jag bara spelat till Ultros, där jag dör VARJE gång.
Kanske ska man ta sig ann ett rejält uppdrag och plöja igenom alla FF-spel, så borde man ju sen veta den brutala sanningen om vilket spel i serien som faktiskt är det bästa!
Hektor
Lyckligtvis är det både enkelt och billigt att skaffa en omfattande PS2-kollektion. Konsolen och dess spel var/är allt annat än ovanlig. Men jag är, som du, också förtjust i HD-versionerna.
FFX är ett bra FF. Vilket som är det allra bästa beror som vanligt på vilket spel som orsakar mest nostalgi.
Henrik Häägg
Visst är det så, och man kan knappt tro att det fortfarande släpps spel till konsolen. FIFA14 kommer troligtvis bli det absolut sista. Det är fan stort. Vem vet, till Playstation 4 kanske man kommer inkludera PS2-lir för nerladdning. Då hade jag hoppat av glädje!
Nostalgi går nästan alltid i förstahand när man listar tvspel. Är man riktigt gammal i gemet, så kanske det är FFI & FFII som är favoriterna :)
Marcus Olsson
FFVII? Pytsan, kvalar precis in på topp 5, efter VI, IX, XII och Tactics.
Hur som helst, PS2-eran var den perioden som jag spelade som mest – startade dock med en GameCube (som jag inte ångrar för fem öre). Spel som man bör ha spelat är i stort sett de du listar där, FFX, Ico, SotC och MGS (speciellt trean).
Problemet med de spelen, och HD-rereleaserna som de släpper är att de till 90% är fan service. Spelade man inte SotC, GTAIII, Gran Turismo 4 eller MGS3 “back in the day” så kan jag mycket väl förstå att man tycker att det är “mycket tjatter för ingenting”, då mycket av dem har gjorts senare, och ofta bättre.
Gamla spel är ofta svåra att gå tillbaka till, om det inte är för nostalgi.
Niklas Sintorn
Känner igen det där, Henke! PS2/Gamecube/Xbox fram till nuvarande generationen är förlorad för mig också, på grund av piratandet. Spelade dock jääääääävligt mycket PC på den tiden.
Hamsternator
Gillar man action får man inte missa Devil May Cry och DMC 3. God Hand är också en fantastisk titel som trots några skavanker har en väldigt speciell plats i mitt hjärta.
Spelbiblioteket till PS2 dryper annars av fantastiska titlar, men mitt minne om vilka man ska ge en chans är inte fullt lika bra. Sånt som är så mycket lättare när man har sin samling framför sig =)
Deas
Det är en rejäl vattendelare men Killer 7 är en av mina favoriter till PS2. Som upplevelse är det Suda 51′s bästa med en galen story och sjuka karaktärer. Design och ljud är lika skruvat som resten av spelet, dock är gameplayet inget att skriva hem om.
Final Fantasy XII är inte bäst i serien (vilket självklart är FFVII) men har ett annorlunda upplägg och egen känsla. JRPG goes MMORPG-light, offline… Tappar lite mot slutet men väl värt att testa
Gustaf
Final Fantasy X. Spelar det fortfarande.