För snart två och ett halvt år sedan flyttade jag från studentstaden Lund till Malmö. Innan dess har jag växt upp i “den lilla staden vid havet” Falkenberg med avstickare i San Diego och Peking. Malmö är Sveriges tredje största stad, eller Tredje rikets största stad, som den också kallats, med strax över 300 000 invånare. Staden kallas även för Sveriges Chicago och har fått ett oförtjänt dåligt rykte på senare år som en helt livsfarlig plats där folk skjuter varandra till höger och vänster. Det är självklart inte sant. Peter Mangs sitter bakom lås och bom och Malmöborna kämpar stenhårt för att tvätta bort stämpeln av staden som farlig.
Något jag bara hade aningar om tidigare, men som nu blir mer och mer påtagligt, är att Malmö har oproportionerligt många spelutvecklare och spottar ur sig ruggigt högkvalitativa spel för sin storlek. De flesta av er känner säkert till att Massive startades i Malmö och fortfarande ligger på Drottninggatan. På senare tid har de haft fingrar med i Ubisoft-spel som Assassin’s Creed: Revelations och Far Cry 3.
Vad färre kanske känner till är att Tarsier Studios har den mesta av sin utveckling i Malmö. Little Big Planet Vita är deras första större spel, och en oerhört hyllad debut. Något som också hyllats är iOS-spelet Year Walk, som gjorts av Simogo. Var de har sitt kontor? I Malmö. Ilomilo är ett indiespel till Xbox som med sin fina design charmade en hel värld. Utvecklarna heter Southend Interactive och finns i, just det, Malmö.
Göteborg, som är bra mycket större än Malmö, har inte en chans när det kommer till antal och kvalitet på spel.
Med spelutbildningen The Game Assembly ser Malmö även till att spotta ur sig galet många spelutvecklare varje år och nya spelprojekt startas till höger och vänster. Stockholm är självklart Sveriges huvudstad även när det gäller spelutveckling, men Göteborg, som är bra mycket större än Malmö, har inte en chans när det kommer till antal och kvalitet på spel.
Härom veckan ledde jag en paneldiskussion om just Malmö som spelstad på en speldag som anordnades av Media Evolution. Det var en fantastiskt kul upplevelse, och jag fick ställa frågor till bland annat Martin Walfish, som startade just Massive Entertainment en gång i tiden. Med i diskussionen var även folk från Tarsier, Ozma och King.com. I publiken satt The Game Assemblys samlade studenter och annat spelfolk och jag var mer än lite nervös.
Det visade sig dock bli ett väldigt trevligt, avslappnat och intressant samtal om spelstaden Malmö. Vi enades någonstans i att närheten till kontinenten är viktig och att det finns en stor tradition av spelskapande i staden, med till exempel Massive i slutet av 90-talet. Vi kom också överens om att det är mycket mer punk att utveckla spel i Malmö än i Stockholm. Kanske är det något som passar Malmös skamfilade rykte bra? Kan fler spelutvecklare lockas till Malmö för att det är lite coolare här nere och kan stadens rykte om att vara lite farlig vara kittlande?
När legenden bakom Monkey Island och Day of the Tentacle kommer på besök, då vet man att det är stort.
Hur som helst så har jag lärt mig att älska min nya hemstad och alla dess fördelar och brister. Nu när jag känner att jag har kommit på plats ser jag fram emot att gräva ännu djupare i Malmö som spelstad. Jag hoppas på att i framtiden lära känna ännu fler nördar i staden och följa utvecklingen närmare. Om inte annat är det Nordic Game Conference om två veckor. Där kommer ingen annan än mother fucking Tim Schafer att vara keynote speaker. När legenden bakom Monkey Island och Day of the Tentacle kommer på besök, då vet man att det är stort.
SpeLinnea
Hurra!
Niklas Sintorn
*Malmö-five*