Kraid.se - Dator och tv-spelsblogg

Jag kan utan tvekan säga att recensionsarbetet med Dead or Alive 5 har varit bland de svåraste jag gjort. Anledningen till varför är däremot väldigt enkel när en ser till två enkla faktum: Jag älskar fightingspel men jag är också fly förbannad på Team Ninjas puerila arrogans när de stolt berättar hur mycket tuttar de har känt på och studerat för att göra spelvärldens “sötaste” tjejer.

Från olika håll har jag läst recensioner där en lätt fingervisning säger att det förstås är dåligt med sexistisk framtoning. Man skyller på antingen japansk gubbsjuka eller en cynisk spelbransch i ett par meningar av sin recension, varpå man sen istället fortsätter att hylla spelet och ser objektivt på alla parametrar. Visst håller jag med om att spelet har ett bra om än ovant kontrollschema där styrkorset påverkar mer än vilka knappar man använder. Attackerna har en tillfredsställande tyngd till sig, animationerna är följsamma och berättelseläget är otroligt ambitiöst, den snudd på idiotiskt tråkiga storyn till trots.

Vad jag inte begriper är dikotomin som tycks uppstå mellan att vara objektiv och att påpeka det sexistiska i spelet. I största mån verkar det som att kritiken till den hisnande jävla sexismen inte ingår i den objektiva formeln för att bedöma det här spelet. Om något, så verkar Team Ninjas val att genomsyra varje nivå av sitt spel med gubbsjuk, cynisk och unken människosyn vara en inbjudan till recensenter att visa hur jävla objektiva de kan vara. – “Titta, jag kan se förbi sådana ytterligheter och bedöma spelet för vad det VERKLIGEN är.” Enorma bröst, minimala och blottläggande kläder och exkluderingen av flera olika kundbaser är tydligen inte del av spelets verkliga värden.

Jag har inte sett en enda recension som ställt sig själv frågan vad priset för objektivitet blir i fall som detta. För mig blir höga betyg och den goda seden i att vara objektiv ett ja till spelsexism. Har man gett Dead Or Alive 5 ett högt betyg ger en också högt betyg till ett monument över en cynisk spelmarknad där sex säljer till i princip bara kåta gubbar och hormonstinna tonåringar.

Någonstans rullar uppfinnaren av ordet objektivitet i sin grav.

Vad det ytterst handlar om för mig är att Dead Or Alive 5 är ett koncentrat av fortsatt objektifiering av kvinnor i spel. Det räcker inte med ett “aja-baja” i en rad för att kompensera för det faktum att Dead Or Alive:s marknadsföring och design sedan länge varit ett lockrop från män till andra män att få dregla över digitalt kvinnokött. Vi gamers har pratat om hårda värden som kontroll, animation och karaktärer så länge spelrecensioner har funnits. Om inte i fall som Dead Or Alive 5, när är det rimligt för oss att använda annat än traditionella parametrar när vi bedömer ett spel?

Gediget hantverk till trots så är Dead Or Alive 5 riktigt dåligt, och någonstans rullar uppfinnaren av ordet objektivitet i sin grav.