Kraid.se - Dator och tv-spelsblogg

I min förra post spydde jag galla på svenska dubbningar av spel. Även om det var otroligt befogat, finns det en annan sida av myntet. Jag syftar inte på de horribla rösterna och det urusla skådespelet, nej! Jag syftar på själva översättningen. Ni som läste förra artikeln minns kanske bannern, där en karaktär vrålar “Fortsätt på rutt whiskey!”, vilket låter helt rubbat på svenska. Det finns två anledningar till det. De två sakerna som alla översättare får kämpa med – svenska språket och dumma direktiv.

Svenska språket

Svenska språket har alla förutsättningar för att uttrycka precis vad som helst, i precis vilka sammanhang som helst. Det har alla språk, även om de går olika till väga. Den rika svenskspråkiga litteraturen är ett ypperligt bevis på det. Problemet ligger inte i språket i sig, utan i vilken roll det spelar och hur vi själva uppfattar det.

De gånger svensk nöjesindustri vågat sig på action och i synnerhet spel, har det varit i nästan uteslutande skitproduktioner, som fått en att skämmas för att tillhöra samma art som alla inblandade

Många tycker att engelska låter häftigare än svenska och ja, jag håller helt och fullt med. “Continue on route whiskey!” låter bra mycket coolare och medryckande än “Fortsätt på rutt whiskey!”. Det beror inte på att engelska rent objektivt skulle låta häftigare. Däremot har över 60 år av massiv kulturexport från de engelsktalande länderna cementerat jänkares och britters språk som det häftigas språk. Engelska är rockens, action-filmens och spelets språk. Det låter häftigt för att vi är vana att höra det i sammanhang som allmänt anses häftiga. Hade det varit ett annat språk hade det låtit häftigt; det handlar uteslutande om konnotationer.

Svenskan, däremot, har helt andra förutsättningar. Det är språket vi använder hemma, på jobbet, i skolan, läser i tidningar, ser i våra supertöntiga tv-produktioner – vårt modersmål. De gånger svensk nöjesindustri vågat sig på action och i synnerhet spel, har det varit i nästan uteslutande skitproduktioner, som fått en att skämmas för att tillhöra samma art som alla inblandade (*host* Tre solar *host* Arn *host* Wallander *host*).

Svenskan är språket för vardagssituationer, vilket gör att våra konnotationer mest rör sig om vardagliga saker. Svenskan är språket som misshandlats gång på gång i genomruttna dubbningar. Det gör helt enkelt att vi förknippar det med vardagen och dålig underhållning. Svenskan har verkligen andra förutsättningar. När vi förknippar den med två ting som är så långt ifrån häftiga som det går, är det inte så konstigt att svenskan gör sig illa i spel.

Hade Sverige haft en bredare och mer påkostad nöjesproduktion hade vi inte haft samma associationer och dessutom varit vana att höra det i sammanhang som vi upplever som coola. Då hade lika få svenskar klagat på att ha sitt språk i spel, som amerikaner gör i nuläget.

Svenskan låter inte töntig rent objektivt, men det är vi som har gjort den till det. Därför står översättaren inför en mycket svår uppgift när stenhårda one-liners och klatschiga slogans på en spelbox ska översättas. Många gånger är det nästintill omöjligt att få till en bra översättning. Förutsättningarna är helt andra och målgruppen är dessutom mycket, mycket svår att blidka.

Mer om detta i del 2, där jag tar upp de dumma direktiv man kan få som översättare. Inte bara de direktiv jag fått när jag översatt spelboxar, utan också de mina kollegor beklagat sig över.