Kraid.se - Dator och tv-spelsblogg

Mario Mario (ja, hans efternamn är faktiskt Mario) ter sig som en hård jävel. Att vara en fet liten rörmokare och att ändå ha mod nog att spöa skiten ur eldsprutande sköldpaddsdrakar! Det, mina vänner, kräver stake. Super Mario utför dödsföraktande stunts, åker genom äckliga avloppsrör och hoppar på kanonkulor. Killen drar fan upp i rymden utan rymddräkt.

Ja, han är en hård jävel.

…verkar det som.

Om vi för ett ögonblick stannar upp och synar varför han gör allt detta, så inser vi snabbt att det enbart finns en enda anledning: Princess Peach. Brudfan blir gång på gång kidnappad av samma äckliga sköldpadda med ful mohawk. Man kunde ju tycka att hon skulle lära sig läxan första gången, MEN ICKE! Hon är prinsessa, men lyckas ändå ha världens sämsta försvarsstab.

Och vem är det som får reda upp röran?

Jo, en viss Mario.

Visst är det nobelt av honom, men hur många gånger skulle man orka? En normal kille hade låtit den tröglärda Peach sitta i skiten efter ett par kidnappningar. Dock ej Mario. Han är helt dominerad av Peach. Han är en slav. Han är en bitch.

Kom igen, gott folk, hur många gånger har han räddat våpet från Tjernobyl-sköldpaddan Bowser? Otaliga. Vad får han tillbaks? En puss på kinden och en tårta.

EN puss och EN tårtjävel.

Man kunde ju tro att hon skulle släppa till efter ett tag, men icke! Är det bara jag som lagt märke till bristen på gemensamma barn? Jag menar, killen riskerar att bryta nacken en gång i sekunden och käkar mysko svampar för den här tjejen.

Allt för en tårta.

Mario må vara världens mest uppskattade plattformshjälte och en riktigt hård jävel, men innerst inne är han en liten desperat toffel, som gång på gång hamnar i the friend zone.

Mario, min vän, gå vidare för fan. Hon utnyttjar dig bara. Du vet att det här är sanningen: