“Spiderman, spiderman, does whatever a spider can.” Spindelmannen är en man med många strängar (spindeltrådar?) på sin lyra. I Spiderman: Shattered dimensions får vi spela inte en, utan hela fyra nätsvingande superhjältar. En handling ostigare än norrländska ostkrokar gör inte direkt spelet en tjänst, men det spelar mindre roll när det är så kul att Fortsätt läs
I samband med att jag idag städade min lägenhet så skådade jag mitt PS3, shit vad dammig den hade blivit! Dammade snällt av den och samtidigt fick jag mig en liten funderare. Hur ofta spelar jag på den egentligen? Försökte minnas sista spelet jag klarade på den. Efter en stund mindes jag att det var Fortsätt läs
“Halo är nästan det enda spelen som lyckats suga in mig helt innan jag ens börjat spela spelet. Det räcker bara att man hör intro-musiken för att man ska veta exakt vad det är man ska få uppleva. Det mest episka jävla actionäventyret någon någonsin har skapat.”
“Det här är ett spel som håller hur länge som helst. Dels för att det är bedrövligt svårt på sina ställen, men också för att det tåls att spelas om. Igen. Och igen. Och igen.”
Fallout-spelen är de enda spel som fått mig att sitta och läsa på internet och i manualer i flera timmar, bara för att spelvärlden och dess historia är så djup, gripande och storslagen. När man spelar dem, känner man hela tiden något i bakgrunden, något som inte riktigt går att sätta fingret på. Något stort. Fortsätt läs
Från titanerna Sonic och Mario föll en tung skugga på Sparkster. Han var med i flera mycket bra spel, men Segas och Nintendos tunga ikoner tog all plats i solen. Konamis raketråtta förpassades oförtjänt till bakgrunden. Tiden gick och nu är han tillbaks. För mig är det ett kärt återseende. Rocket Knight är den senaste Fortsätt läs
2 kommentarer