För en gångs skull har jag spelat ett spel utan att ha speciellt mycket att säga om det. Det är ett textbaserat äventyrsspel från 1986, utvecklat av Piranha till Commodore 64, ZX Spectrum och Amstrad CPC. Det är baserat på Terry Pratchetts bok med samma namn, vilken är den första i den gudabenådat läsvärda Discworld-serien. Fortsätt läs
Angry Nintendo Nerd, eller Angry Video Game Nerd som han heter numera, startade hela YouTube-trenden att recensera dåliga tv-spel. Vissa påstår att det även var han som vidgade intresset för retro. I kölvattnet av hans underhållande och stundom genialiska videor finns en otrolig mängd plagiat, usla plagiat och skamlösa plagiat. *host* Men det finns en Fortsätt läs
Contra. Super Mario Bros.. Double Dragon. Mega Man. Ungefär så brukar det låta när mina vänner nämner NES-spel de minns med värme. Inte en käft minns det eminenta Blue Shadow, i alla fall inte förrän man påminner dem. Det är ju knappast ett okänt spel, men det har ändå hamnat lite i skymundan. Det är Fortsätt läs
I helgen är det påsk, och då firar vi tydligen att någon snubbe för ungefär 1980 år sedan trillade av pinnen bara för att tre dagar senare återuppstå igen och dra till himmelen. För att öka medvetenheten om den här snubben har italienska spelutvecklarna Molleindustria knåpat ihop ett litet flashspel vid namn Run, Jesus Run! Fortsätt läs
Blizzard släppte nyligen en patch för till Diablo II och Diablo II: Lord of Destruction, ungefär tio år efter att spelet först släpptes. Det är förbannat tacksamt för oss Mac-ägare, eftersom det fram till nu var det omöjligt att få igång spelet i Mac OS 10.5.3 eller senare utan att emulera Windows-versionen eller andra jobbiga Fortsätt läs
Nu är det fredag, och det betyder helg för majoriteten av svenska folket. Vad passar då bättre in som fredagspepp än lite ösig bitpop i form av låten 8-bit trip av svenska duon Rymdreglage? Videon, som enligt uppgift tog 1500 timmar av legobyggande och fotograferande, är full av retrovibbar från såväl C64 som Pacman. Rymdreglage Fortsätt läs
Heart of Darkness är ännu ett Eric Chahi-spel och får utgöra slutet på den lilla recensionsserien jag pysslat med sedan jag gjorde intrång på Kraid med mina pessimistiska och raljerande texter. Hittills har det varit ett rent helvete att spela dessa spel. Another World var bedårande vackert, men helvetiskt ospelbart och Heart of the Fortsätt läs
Rise of the Robots har fått ta mycket skit genom åren. Helt oförtjänt – det är faktiskt ett riktigt bra spel. Det har bara fått dåligt rykte för att folk hypade upp sig lite för mycket innan släpp. Jag förstår inte riktigt vad man kan klaga på, kontrollen är tight, kombattanterna är extremt välbalanserade och Fortsätt läs
Capcom gör allt för att skapa äkta retrokänsla kring Mega Man 10. Jag älskar’e!
Another World är känt för att ha varit revolutionerande när det släpptes. Jag var fem år 1991, då det kom. Jag minns inte om det var just då jag först upplevde det, men det var i de krokarna; jag och en kompis fick andaktsfullt se på när hans bror spelade det på sin Amiga. Vi Fortsätt läs
1 kommentar