Den Dödes Dagbok – del 1

dödensdagbok

Ahh semester! Va? Sol? Bad? Läsa en bok? Inte jag. Jag späker mig själv med Dark Souls igen. Och jag tänkte dela med mig av de många intressanta sätt jag kommer att dö på i videoformat. Så för att slå an tonen så har jag gjort ett litet hopklipp av introt och skapandet av min karaktär BellZeBoB. Så inte så mycket av min död denna gången.

Det här är första gången på nästan 10 år som jag editerat film så känner mig lite ringrostig så om någon kommer på några tips när ni tittar är varmt välkommna att dela med er. Anyway! Enjoy!

Den korta flykten

Recension av Deadlight

Deadlight-Header

Året är 1986. Världen är slagen i spillror av ett virus som förvandlat största delen av befolkningen till zombies. I ett nergånget Seattle möter vi Randall Wayne, en barsk man som söker efter sin fru och dotter. Genom stadens spillror rusar vi fram genom fallfärdiga hus, mörka kloaker och över öppna vägar och tomter. Allt medan man blir jagad av hungriga zombies. Men det är inte bara zombies som hotar Randall i hans jakt efter sin familj… Läs mer

Kärlek vid 9,81 m/s²

Recension av Gravity Rush

GravityRushHeader

Nu har det hänt igen. Jag har gått och blivit kär i en spelkaraktär. Förra gången var det Catherine. Denna gången är det Kat. Kat är en söt och väldigt oskuldsfull ung kvinna. Hon vaknar upp utan att komma ihåg vem eller var hon är, i en märklig svävande stad som hotas att förstöras av gravitationsstormar. Den enda som ens uppmärksammar henne när hon vaknar är en svart katt. Kat upptäcker snabbt att hon har en mystisk kraft som gör att hon han manipulera och kontrollera gravitationen kring sig. Kat hinner knappt smälta allt innan ännu en gravitationsstorm dundrar in över staden och en desperat man ber henne att hjälpa hans son. Med nöd och näppe lyckas Kat få kontroll på sina krafter och räddar barnet. Men hennes krafter skrämmer folket som börjar beskylla henne för gravitationsstormarna och förstörelsen dom lämnar efter sig. Rädd och bedrövad smyger Kat iväg.

Läs mer

Devil may Crom? Crom of War?

Recension av Bloodforge

bloodforge-head

Crom arg. Crom lurad av gud. Crom dödar familj. Crom hämnas på gud. Crom döda gud. Crom först döda andra gudar. Gudar kanske hjälpa första gud. Crom få hjälp av en annan gud. Hjälpande guds motiv oklart. Crom slakta fiender. Slakta med svärd. Slakta med hammare. Slakta med klor. Många fiender. Många samma fiender. Ibland använda magi. Magi tråkig. Ibland slakta gud. Ibland lyssna på tjat från hjälpande gud. Mer slakta fiender. Samma fiender.

Läs mer

Rest In Pixels – Level Up 2012

Rest in Pixels på Malmöfestivalen.

I mitt allra första inlägg här på Kraid skrev jag om Rest In Pixels spelning på Malmö Festivalen och utlovade i ett svagt ögonblick film och/eller ljudbevis. Det blev det tyvärr inte så mycket av. Men i början av året spelade vi på Terebi Ge-Mu’s vinterträff Level Up 2012, och denna gång fick vi lite bättre filmupptagning med lyssningsbart ljud. Basen försvinner tyvärr lite och trummorna ligger kanske lite högt (som sig bör) men på det stora hela ok.

Och ett stort tack till den minst sagt dedikerade publiken som röjde och sjöng med (skrål-vrålade) så det stod härliga till. Ni var fantastiska.

Klick på LÄS MER för att lyssna på låtarna i samma ordning som dom framfördes kvällen i fråga. Enjoy.

Läs mer

Silent Hill – H(orror) D(efined)

Recension av Silent Hill HD Collection

silenthead

Så har ännu en klassisk spelserie blivit HD-fierad. Rättare sagt del två och tre i den rysliga Silent Hill serien. Men hur ska man då recensera denna HD-kollektion? Som ett nytt spel? Ska jag recensera bara spelet, eller bara HD-fieringen? Och det är ju egentligen två spel inte bara ett. Vi får ta det bit för bit helt enkelt och se var vi hamnar.

Läs mer

Vinnaren i vår Diablo 3 tävling!

d3h

Okej. Jag hade fel. Diablo 3 kommer inte släppas fredagen den 13:e Juli.  Men jag var inte ensam om att ha fel. Alla hade fel! En person var dock närmare än alla andra.

Dags att ta fram orkestern och fyrverkeriet! Ett stort grattis till Peter Tuthill! 

Vi ska se till att du får ett Diablo 3 skickat till dig på releasedagen. Grattis än en gång.

Drake tappar greppet

Recension av Uncharted: Golden Abyss

goldenlogo

Tv-spelens egen Indiana Jones är tillbaka. Denna gång i fickformat som Sonys fanbärare till PSVita.  I Uncharted: Golden Abyss får vi följa Nathan Drake på äventyr i Centralamerika som utspelar sig före de tidigare spelen i serien. Nathan ska hjälpa sin vän Dante, men vad Nathan inte vet är att Dante samarbetar med en galen general som inte vill att utbölingar gräver upp hans land och stjäl deras skatter. För att fullborda ett givet triangeldrama har vi Marisa Chase, vars farfar har dedikerat sitt liv till arkeologin  och har grävt ut många av templen i regionen spelet utspelar sig i.

Som tur är är de flesta av dessa gimmicks valfria så man kan oftast använda de vanliga kontrollerna.

Gigant i miniatyr

Nathan Drakes äventyr brukar vara större än livet själv, i fantastiska miljöer på världens mest exotiska platser. Tyvärr funkar inte detta riktigt på PSVitan. Även om grafiken är snygg och miljöerna vackra så får man aldrig riktigt den där grandiosa känslan. Delvis beror det på det betydligt mindre formatet, men nog mest för att Bend Studio inte har Naughty Dogs fingertoppskänsla vare sig det gäller story eller karaktärer. Här känns båda förutsägbara och oengagerande. Och visst är djungeln och dess tempel ett perfekt ställe för äventyr, men det blir långrandigt när hela spelet utspelar sig här. Särskilt om man har spelat Nathans tidigare äventyr och är van vid att  få fara och flänga världen runt.

Läs mer

Jag har en ny vän

PSVita01

Sedan utannonseringen av PSVita har jag varit nyfiken. Sedan Gamex i höstas har jag längtat. Men nu är den här. Jag har en i min ägo, Sonys lilla kraftpaket som ska utmana Nintendos 3DS. Och det gör den verkligen. Jag köpte en 3DS för ett tag sen och ångrar mig nästan lite nu när jag sitter med min PSVita i handen. För i mina ögon är PSVita den bättre handhållna konsolen. 

Förutom touchskärmen så har PSVitan TVÅ analoga styrspakar. Ingen dum Frankenstick här inte. Jag har läst och hört att dom ska kännas som att dom inte har något mellanläge när man använder dom, men jag håller inte riktigt med.

Bioshock, Gravity Rush, Oddworld, Dust 514 och Little Big Planet är några av spelen som jag ser fram emot.

Visst är den lite stor för att bara klämma ner i fickan. Men inget ont som inte för något gott med sig. För storleken ger plats åt den fantastiska skärmen. En 5″ OLED multi-touch skärm är blickfånget när man tar upp konsolen. Den ger en skarp och färgstark bild och touch-funktionerna är responsiva. Och maskineriet inuti verkar inte ha några som helst problem att få spelen att flyta utan några som helst problem. Inte ens när jag bränner på i högsta fart i Wipeout 2048 känns det som att maskinen arbetar särskilt hårt.

Läs mer

Demoniska tillkortakommanden

Recension av The Darkness II

Darkness2-01

The Darkness är ett av få FPS som jag faktiskt tyckt om att spela på konsol. Millimeterprecision när man siktade var inte livsavgörande, och det hade en del extra som mixade upp det lite. Och det det där extra var demoniska armar, Darklings och andra demoniska egenskaper. Och framför allt Mike Patton, detta vokala geni, som rösten till the Darkness! Svenska Starbreeze hade verkligen lagt ner hjärta och själ i sin skapelse och det märktes. Graffiti på väggarna, en del på svenska, en fantastiskt fin romantisk scen, i vilken man kan se hela filmen “To kill a mockingbird”, och en massa svulstig action med sin egen tvist. Ja ett mycket bra spel på många sätt. Det märks att det inte är Starbreeze som gjort uppföljaren…

Läs mer