I dag går Starcraft 2-tävlingen DreamHack Stockholm Invitational på Kulturhuset i Stockholm av stapeln. Klockan 15.00 börjar tävlingarna, och Aftonbladet sänder live från 14.00. Några av världens absolut bästa spelare deltar i tävlingen, däribland svenska talangen Jinro.
Följ tävlingen live på DreamHacks livestream här.
Eller på Aftonbladets spelsida här.
En av mina absoluta favoritserier på tv är Family Guy. Inte på grund av den barnsliga humorn, sexskämten eller våldet, utan på grund av de populärkulturella referenserna. Av någon anledning tycker jag det är sjukt kul med referenser till filmer som Star Wars eller Pulp Fiction, men ännu roligare med spelreferenser. I det senaste avsnittet av serien gör man en skön spoof på Street Fighter 2 när Peter duellerar med kemtvättsägaren Mr. Washee Washee. Peter blir Ruy eller Ken och Washee blir E. Honda, och fighten utspelar sig på dennes hemmaarena.
Ny vecka, ny speltriss, nu kör vi! Temat som EmmyZ valt ut den här veckan kontrasterar till förra veckans “Go Green” och är helt enkelt “Färglöst”. Här på Kraid fortsätter vi med retro, och drar det till sin spets.
Först ut är spelet Asteroids från 1979. Spelet är en riktig arkadklassiker utvecklad av Atari och har kommit i ungefär en miljard versioner efter originalet.
Samus i mitt hjärta. Tre veckor har jag gjort veckans speltriss, och tre gånger har Samus varit med. Här ser vi henne i färd med att plocka upp morph ball ur händerna på en Chozo-staty.
Innan vi fick smartphones med Angry Birds var Snake på Nokiatelefonerna det hetaste man kunde spela på sin nalle. Själv har jag spenderat otaliga timmar med att försöka slå high score i spelet på min Nokia 3210.
I dag är det fredag, och det ska såklart firas! Oavsett om du, precis som jag, gör dig redo för en ordentlig bläcka hela helgen med vännerna från förr, eller ska ha det gött med en massa spel hela helgen bjuder jag dig att ta del av tre av mina favoritlåtar med spel som gemensam nämnare.
Vi börjar electrorockgruppen Kpist från Umeå som med sin C64 ger mig riktigt sköna nostalgikänslor.
Nästa låt i ordningen kommer från ett spel och en film som jag är säker på att de flesta som är födda under första halvan av 80-talet har väldigt fina minnen av, nämligen The Goonies. Här kommer supercoola Cindy Lauper med dängan The Goonies ‘R’ Good Enough. Videon bjuder på en hel story, men är du inte sugen på det kommer låten igång runt två minuter in.
Sista låten för den här veckan är något för dig som gör dig redo för att gå ut och klubba och gillar elektronisk musik. Unicorn Kids låt Wee Monsters för i alla fall mina tankar till scenen och de gamla sid:ar och mod:ar som crackgruppen Razor911 brukade använda sig av i sina keygen- och crackskärmar.
Trevlig helg från oss här på Kraid!
Det är ny vecka och EmmyZ har krämat ur sig en ny speltriss, denna gången är temat Go Green. Jag bjuder därför på mina bästa gröna minnen från min favoritkonsol, SNES.
Vår namne och stora andliga ledare är grön så de förslår. Kraid från Super Metroid har en självklar plats i veckans speltriss!
Legend of Zelda – A Link to the Past till SNES kan mycket väl vara världens bästa spel, alla kategorier. Link är inte bara mycket moderiktig i grönt, han hänger även en del i Lost Woods där det är riktigt lummigt och mysigt.
Törtlarna är min barndoms stora hjältar och slår Transformers och He-man vilken dag som helst! Turtles in Time är lätt det bästa spelet, och det är inte svårt att förstå varför det heter “Grönt är skönt”.
Det fullkomligt kokar i spelsverige just nu. Svenska spelutvecklare är fler och hetare än någonsin och profiler som Minecraft-skaparen Notch (Marcus Persson) har hjälpt medierna att få upp ögonen för tv-spel mer än tidigare.
April verkar kunna bli en stor månad för spel i svensk media, då en hel del grejer verkar ha premiär. Vi kommer få en helt ny speltidning vid namn Laser. Det är alltså Bonnier som äntligen hoppat på speltåget och tidningen beskriver sig själv som att vara mer lättillgänglig än t ex Level för icke-hardcore gamers. Året ut är det tänkt att tidningen ska släppas med lite längre mellanrum än en månad för att testa hur den tas emot, men går det bra verkar det bli en månadstidning. En rolig grej är att en av våra allra flitigaste kommentatorer på Kraid, Tommy Håkansson på bloggen Svampriket är en av skribenterna!
Första numret finns i butik på tisdag.
I dagarna dök även en teaser om ännu en ny speltidning upp på internet. Detta ska alltså INTE vara Laser utan något helt annat. Mer info än vad som finns på adressen http://www.1104051105.se/ finns inte, utan det är bara att vänta till nästa vecka och se vad det kan vara.
Foto: Stina Gullander/Sveriges Radio
Fast den kanske största satsningen i svensk spelmedia just nu är såklart P3 Spel. Mig veterligen har det inte funnits något program om spel i public service sedan Syntax Error gick på samma kanal för en herrans massa år sedan. Programledare för P3 Spel blir Angelica “Xboxflickan” Norgren, och med sig har hon Victor Lijonhufvud, redaktör på Press2Play samt regissören och spelälskaren Josef Fares.
Första programmet sänds nu på söndag klockan 14.03, check it out!
Jaha, då var det alltså dags även för oss att haka på Emmys trevliga koncept “Veckans speltriss” där man varje vecka postar tre bilder med ett givet tema. Flertalet bloggar har hängt på konceptet, och Emmy länkar till dessa via sin sida. Denna veckan är temat Airborne, och här kommer Kraid bidrag:
Kid Icarus i slutstriden mot Medusa. Här är han utrustad till tänderna och kan bland annat flyga istället för att hoppa.
Luftakrobatik på hög nivå i Excite Bike till NES.
Min stora kärlek Samus Aran kan använda sig av sin grapple beam för att susa genom luften.
Antagligen är jag sist på bollen, men jag har äntligen kommit ungefär 15 timmar in i Dragon Age 2, och känner att jag har tillräckligt med kött på benen för att kräkas ur mig mina åsikter. En regelrätt recension känns överflödigt, det kunde du läsa på varenda spelsida för flera veckor sedan. Jag tänkte fokusera på ett fenomen som jag känner mig väldigt kluven till, nämligen lore i spel.
Med lore, eller kunskap, eller lärdom eller vad fan du vill kalla det på svenska menar jag den kunskap du kan skaffa dig om världen du spelar i utan att den trycks ner i halsen på dig i spelets dialoger. Det kan vara böcker som går att plocka upp och läsa, plakat på statyer, inskriptioner på grottväggar eller vad som helst egentligen. Dragon Age 2 är fullkomligt nerlusat av sådan kunskap. Varenda stadsdel, folkslag och liten företeelse ska förklaras in i minsta detalj och dessutom ur ett historiskt perspektiv.
Som den kompletionist (fritt översatt) till gamer jag är vill jag gärna lära mig så mcyket som möjligt om världen jag spelar i, men ibland går det fanimej helt enkelt inte. Visserligen samlas all lore i Dragon Age 2 i ett rätt så smidigt codex där den finns lättillgänglig, men det är ju så jääääävla mycket att läsa att man blir helt vimmelkantig.
Bioware (ja, se inte så skyldiga ut, ni är fan världsmästare på det här), jag har fullt upp med att hänga med i de miljarder konversationer och den komplexa historien för att orka läsa en mindre historieuppsats upptill! Det är likadant i Dragon Age: Origins och Mass Effect, det verkar helt enkelt vara Biowares signum, och jag är väldigt tveksam till det.
“Du ser bekymrad ut, Hawke.” “Jag läste just så mycket om Qunaris historia att jag helt glömde bort vart vi var på väg…”
Det är visserligen väldigt imponerande att ni skapar sådana detaljerade spelvärldar, och jag förstår att ni vill att vi ska förstå vilket stort jobb ni lagt ner på dem. Men personligen föredrar jag en tight story och spelvärld som förklaras naturligt under spelets gång i möten mer karaktärer och konflikter (exempelvis Final Fantasy-serien på SNES tiden), inte en loggbok full av historielektioner.
Men, tänker du, det fina är ju att det är helt valfritt att ta del av den lore som finns i spelet! Jo, det har du helt rätt i, men jag känner liksom att jag missar en del av spelet om jag inte tvingar mig igenom allt som finns att läsa. Det kan bara vara jag, men det irriterar mig så mycket att jag ibland måste stänga av spelet och ta en paus.
Vad tycker du? Lore i spel, bra eller dåligt? Ett måste eller irriterande inslag? Kan det bli för mycket?
Jag är äntligen färdig med Fable trilogin, och jag måste säga att det har varit en fantastisk resa! Ettan spelade jag på PC när det kom, men tvåan och trean har fått vänta ända tills nu när jag äntligen fått tillgång till en Xbox 360. Många var besvikna på Fable 3 av olika anledningar, men jag skulle vilja säga att det håller minst lika bra klass som de första två spelen på det mesta utom möjligtvis första halvans story.
På de flesta områden skrev jag. Visst, det är såklart det snyggaste av de tre, men det är ju inte så konstigt. Vad som däremot slog mig gång på gång på gång på gång var spelets skådespelarinsatser. Röstskådespeleri kan vara en sådan där grej som förhöjer ett spel något enormt, utan att man faktiskt tänker på det. Ofta sitter jag och undrar för mig själv vad det är som gör just det här spelet så bra. Sedan slår det mig, skådisarna, och jag flyger ut på IMDB för att kolla upp vem som är vem.
Och vilka röstskådisar sen! Är det något Lionhead med herr Molyneux inte sparat pengar på är det när skådisarna hyrs in. Vi hittar Monty Python-tungviktaren John Cleese som betjänten Jasper, mycket stabil och rolig utan att vara löjlig. Till en hyfsat liten biroll, en gubbe vid namn Sabine, har man skakat fram självaste Gandhi, Ben Kingsley. Även den härliga komikern och skådespelaren Stephen Fry kommer tillbaka som ärkeäcklet Reaver. Det här är bara en handfull av de kända skådisar som dyker upp i spelet.
Men allra bäst av alla är lite förvånande nog en av de kanske lite mindre erfarna skådisarna i sammanhanget, nämligen Simon Pegg. Simon är såklart den underbara Shaun i zombiekomedin Shaun of the Dead, och en av mina absoluta favoriter när det kommer till brittiska skådisar. I Fable 3 spelar han Ben Finn, en av de centrala karaktärerna i rebellrörelsen. Jag hade först svårt att höra att det var Pegg eftersom hans spelkaraktär till skillnad från den i Shaun of the Dead inte är en fumlig, kärlekskrank nörd. Men även tuffingen Ben Finn gör han med bravur. Big up till alla tunga filmskådisar som väljer att göra spel, även om det (förmodligen) inte betalar sig lika bra!
Tommy på bloggen Svampriket listat en hel drös andra röstskådisar från spel, kända som okända, och allt från filmskådisar som gör spel till skådisar som bara gör spel. Check it out!
Telltale har gjort det till sitt signum att släppa högkvalitativa nytappningar av gamla peka- och klickaspel. Jag tänker framför allt på Sam & Max Season 1 och 2, samt Tales of Monkey Island. I och med Back to the Future tog de ett steg ut på okänd mark, men klarade eldprovet med bravur. Nu har episod 2 (och snart 3) släppts, och det är fortfarande bra, men ganska mycket samma lika.
6 kommentarer