Spelåret 2011 är till ända, och det är dags för en summering. Några av oss på Kraid har valt att raljera lite om året som gått och vad det inneburit för oss som gamers. Att 2012 kommer att bjuda på ännu mer awesomeness än 2011 tar vi för givet. Om inte annat får vi efter nyår en ny, alldeles briljant skribent som kommer att göra Kraid.se ännu bättre än tidigare. Men mer om honom (ja, det är ytterligare en han) i morgon. Gott nytt år på er från oss på Kraid!
Niclas de Faire
Personligt år: Det har varit ett förbannat rungflängande för min del. I februari fick jag jobb som EU-översättare på ett företag i Lettland, så det blev flytt till ett snötäckt Riga i -30c. “Bara för att” sökte jag i juli ett jobb som korrekturläsare och översättningsprojektledare på Nintendo of Europe i Frankfurt. Jag var inställd på att stanna i Riga, där jag trivdes mycket bra, men när de mot alla odds hörde av sig och ville att jag skulle på intervju på huvudkontoret i Tyskland kunde jag svårligen säga nej. Ännu svårare var det att säga nej när de erbjöd mig jobbet. Jag menar, att få jobba på Nintendo var en för stark nördgasm för att kunna motstå. Sedan 1 december 2011 jobbar jag på Nintendo och stormtrivs!
Nyckelordet för mitt spelår är dock“frånvaro”. I år har jag inte haft tid att spela så mycket som jag velat, än mindre blogga i den utsträckning jag hade föredragit. Men inte fan har det undgått mig att det varit ett förträffligt spelår. Min arbetsnarkomani till trots har jag avsatt tid för att njuta av Skyrim, skratta mig harmynt till Portal 2 och spy till Heroes VI. Under våren ska jag ta igen missade guldkorn som Dragon Age 2, Gears of War 3 och Skyward Sword. Mitt 2011 varar än’ till påska’!
Nyårslöfte: Spela mer och, inte minst, blogga mer!
Chansen att få ha hand om en spelsida i en tidning med över 200 000 läsare dagligen kommer inte två gånger.
Niklas Sintorn
Spelåret 2011 har varit riktigt jäkla bra. Det har inte bara kommit riktigt många bra spel, utan det har också varit helt jävla awesome för mig personligen. Det hela började med att jag i september satt på ett internetkafé på en strand i ett 30 grader varmt Brasilien och kollade twitter. Jag hade fått DM, vad kul! Det är inte varje dag man får det. Det råkade även vara från en av cheferna på City. That’s odd. Meddelandet var enkelt och löd ungefär: “Vill du ta över spelsidan i City?” Vad skulle jag säga? Chansen att få ha hand om en spelsida i en tidning med över 200 000 läsare dagligen kommer inte två gånger. Att det skulle bli ett jäkla jobb att knyta kontakt med spelutvecklare, hitta nya skribenter och spela en jävla massa spel hade jag klart för mig, men jag kunde aldrig inbilla mig att det skulle vara SÅ mycket jobb. Men vad gör det när man få skriva om det man älskar mest?
Längre fram på senhösten fick jag ett telefonsamtal. Det var nöjesredaktören på Ystads Allehanda där jag spenderat min sommar som reporter och redigerare. “Vill du skriva krönikor och tips om spel i YA?”, frågade han. Vad skulle jag säga? Chansen att få raljera fritt om spel i en krönika över en helsida kommer inte två gånger. Även här är arbetslasten större än man kan tro. Tankeverksamheten bakom 4000 tecken i månaden är lång och ångestladdad. Men hittills har det blivit två spelsidor med riktigt bra innehåll, om jag får säga det själv.
Jag har nog aldrig spelat så mycket som jag gjort under andra halvan av 2011. Det går liksom inte att undgå när man ska skriva minst en recension i veckan, ofta två, ibland tre. Uncharted 3, Batman: Arkham City, Zelda: Skyward Sword, Professor Layton, Kirby’s Adventure Wii är titlar som borrat sig in i min hjärna under några intensiva dagar eller veckor för att sedan borra sig ut igen på andra sidan. Det är inte utan att jag undrar om jag inte kunnat ta till mig spelen så ordentligt som jag velat när jag spelat under tidspress. Till 2012 önskar jag mig mer tid att spela spel jag själv vill, och i den takt jag själv vill, men det lär inte hända.
Nyårslöfte: Om möjligt spela ännu mer, upprätthålla och öka kvaliteten på spelsidorna i både City och Ystads Allehanda, och försöka att klämma in fler texter på bloggen. Nämnde jag att jag lovar att fortsätta göra det jag gillar allra mest, att spela och skriva om spel?
Joel
Det har varit mycket 2011. Massor av spel, uppstarten av Rest in Pixels med tillhörande Malmöfestival spelning, början på det seriösa bloggandet, Kraid och City Skåne. Var ska man börja? Ska vi ta och börja med spelen kanske.
Så många spel, så lite tid kan man väl summera 2011 med. Känns som att jag har köpt fler spel än något år tidigare. Jag ville ha allt och spela allt. Och den ekvationen gick ju såklart inte ihop i år heller. Många spel som jag köpt men som jag inte hunnit spela färdigt, och i vissa fall mycket lite av. Men även en del som jag lyckats köra igenom hela innan nästa spel dragit i mitt intresse. Köpte även ett gediget monster till speldator i början av året. Ja, så man kunde spela krävande spel som Crysis 2, The Witcher 2 och Battlefield 3 ordentligt när dom kom. Och det hade jag gjort också om jag hade hunnit. Just nu är jag glad att jag faktiskt tagit mig tid att gräva ner mig helt i Skyrim. Det är helt fantastiskt vackert när man reser runt i Skyrim på ett sidouppdrag till det där sidouppdraget som var en avstickare från ett annat litet uppdrag som var ett sidouppdrag från… Ni förstår. Portal 2 var också en fantastisk upplevelse som jag lyckades gräva ner mig i. Storyn, karaktärerna, manus, utmaningarna, allt var helt fenomenalt. Dead Space 2 var ett annat spel som jag också fastnade i till slutet. Trotts en del “mainstreamande” så gillade jag spelet skarpt.
Och sen har vi festivalspelningen med Rest in Pixels, pixelmetal bandet jag spelar trummor i. Att gå från noll till hundra och få spela några av sina favoritlåtar från några av sina favoritspel så som man vill höra dom. Och på Malmöfestivalen icke destomindre. Mycket svett och grindande men det var en fantastisk resa och spelningen var ren eufori. Finns att läsa om här på Kraid då det var mitt första inlägg som nybakad Kraidare.
What the Fu*k just happened here?
Och när vi ändå är inne på Kraid så kan vi gå vidare till bloggandet. I mars startade jag en blogg vid namn I am ErroR. Den gick väl hyffsat fram till att Rest in Pixels, spel och resten av mitt liv övermannade min tid. Men sen i början på augusti så frågar Henrik mig om jag kanske var intresserad att börja skriva för Kraid. “Oj, Kraid är ju en av mina favoritbloggar, dom är ju jätteduktiga, vad kan jag möjligtvis tillföra där?” tänkte jag. Efter lite funderingar och snack med Henrik (och en del pepp också, tack herr Häägg) så beslutade jag mig för att anta hans erbjudande.
Och bara veckor, om det ens, efter mitt första inlägg så exploderar nyheten om att vi ska recensera spel i City Skåne med c:a 200 000 läsare. What the Fu*k just happened here? Att gå från en nybakad bloggare till att recensera i en tidning. En riktig old school tidning på papper med trycksvärta och inte någon hittepå internet tidning. Ödmjuk är bara början hur jag känner mig inför det hela.
Nyårslöfte: Att fokusera mitt spelande och inte sprida ut mig för tunt mellan massa olika titlar. Jag tänker också dubba 2012 till Rollspels året. Jag ska gräva ner mig ännu djupare i Skyrim, men även ta mig an andra rollspel. T.ex. ska jag bli klar med Fallout New Vegas, ska ta en runda i Morrowind och en runda i Oblivion. Star Wars: Knights of the Old Republic (inte SWotR) finns på listan, och sen kommer Mass Effect 3 och i och med det kanske man skulle värma upp med lite Mass Effect 1&2. The Witcher 2 ligger också och väntar på kärlek. Ja vi får väl se hur mycket som hinns med, men jag ska göra mitt bästa för att inte köpa mig i nya titlar som bara kommer få ligga ospelade i alla fall.
Och självklart ska jag fortsätta skriva här på Kraid och för City Skåne och göra mitt bästa för att uttvecklas så mycket så möjligt som bloggare och recensent.
Happy New Year!
Marcus
Spelåret 2011 är förmodligen bland de bättre spelåren någonsin med titlar så som Battlefield 3, Batman: Arkham City och inte minst det fantastiska Portal 2. Men 2011 hade även sina svackor. I början av året sveptes jag med i hype:n kring Dead Space 2 – ett rent ut sagt dåligt spel i mitt tycke. Sedan så kom nästa besvikelse, Dragon Age II – det första spelet var precis så djupt, nördigt och avancerat som man vill att ett D&D inspirerat rollspel ska vara; medan uppföljaren var ett nerskalat skämt (dock med ett helt okej stridssystem).
Uppföljaren var ett nerskalat skämt (dock med ett helt okej stridssystem).
Även fast man inte tänker på det så mycket, så har faktiskt 2011 också varit dödens år för två konsoler, PSP:n och DS:en. I viss mån även Wii:n som kommer att ersättas nästa år. Om vi har tur så kommer även nästa generation utav Sonys och Microsofts maskiner att visas upp. 2012 kommer att bli ett spännande år minst sagt.
För min egna del så har jag inte hunnit spela alls så mycket som jag skulle vilja då jag numera studerar heltid samtidigt som jag jobbar 75% och jonglerar med på tok för många sidoprojekt (nya Kraid.se är ett sådant). Min backlog växer som det knakar, så det blir till att hoppas på att min PS3:a överlever till den dagen jag går i pension. Snart har jag förhoppningsvis både mer till bloggandet, och framför allt spelandet.
Nyårslöfte: Sluta ryckas med i hype:rna kring spel, avvakta och tänk efter – man måste inte spela det nyaste just nu (och så kan man vänta tills utvecklarna har lagat ett spel, jag tittar på er, Bethesda…).
5 kommentarer