Tänk dig ett minfält. Det sträcker sig så långt ögat kan nå och du vet att det är så tätt mellan de dödliga minorna att varje steg kan innebära lemlästning. Det är vad jag tänker mig att Eiji Aonuma och resten av Zelda-teamet såg framför sig när de gav sig på att göra en uppföljare till A Link to the Past – ett spel som av många ses som ett av de bästa någonsin.
Efter alla militärshooters och svärdssvingande äventyr i Västindien har ett lite lugnare avbrott i spelhösten sällan känts mer angeläget. Plats på scen för det sjätte spelet i serien om Professor Layton och hans pussellösande vänner! Professor: Layton & The Azran Legacy ska enligt Level-5 vara det sista “klassiska” Layton-spelet, och knyter på mer eller mindre snyggt ihop en hel del trådar som hängt lösa i flera år. Det tackar vi för, med tanke på att den övergripande storyn i serien varit allt annat än sammanhängande.
Jag har ett brokigt förhållande till Assassin’s Creed-spelen. Den gängse bilden verkar vara att man som någorlunda professionell spelskribent ska ”se igenom” serien, klaga på att spelen upprepar sig för mycket och den vanliga ludonarrativa dissonansen i att man spelar mer massmördare än lönnmördare. Men likt förbannat har jag lika kul varje gång ett nytt spel kommer även om jag är väl medveten om att länge varit i stort behov av förändring.
Man började så smått med seglande och strider till havs i förra årets Assassin’s Creed 3 och i Black Flag tar man steget fullt ut. Det verkar som om Ubisoft hört mina tysta böner om förändring, för jag spenderar mer tid till havs, skjutandes kanoner och bordandes skepp än på land, slaktandes tempelriddare. Den här piratälskaren kunde inte vara lyckligare.
Vi är på Gamex, fortfarande! Vi har spelat Playstation 4! Vi har filmat när vi spelar Playstation 4! Vi har åsikter om det! Kolla!
Jag tror att Trevor har dåligt inflytande på mig. Minsta lilla äventyr eller situation tycks urarta nu för tiden. Ta bara i går till exempel. Tänkte att jag skulle dra ner till stranden för att slappna av och lätta på trycket lite efter all stress de senaste veckorna. Det började bra, köpte ny skjorta och käkade korv med bröd. Sedan gick det utför…
Affärsidén bakom Skylanders är så briljant att Vicarious Visions och Activision lika gärna kunde ha byggt sig ett eget sedeltryckeri. Genom att kombinera fysiska leksaker med tv-spel har man lyckats skapa ett habegär hos kidsen som knäcker Pokémons “gotta catch ‘em all” alla dagar i veckan. Nytt för det tredje Skylanders-spelet är de så kallade Swap Force-figurerna där övre och undre halvan går att dela på och sätta ihop med andra. På så sätt blir karaktärsgalleriet… Typ jättestort.
Snart är det dags för den fjärde upplagan av spelmässan Gamex på Kistamässan i Stockholm. Tågbiljetter är bokade, pressackreditering är utskriven, planeringen är… På planeringsstadiet. Men peppen är skyhög! Under fyra dagar ska det spelas spel, skakas händer, filmas, fotas, skrivas och svingas bägare fyllda med gyllenbrun dryck av malt, humle, jäst och vatten.
Men hur mår egentligen Nordens största spelmässa? Jag började först ana oro när man meddelade att Gamex slår sina påsar ihop med teknikmässan CDON-expo. De båda kommer alltså att samsas om ytan på Kistamässan. CDON-expo har visserligen ett spelfokus och kommer att ha en turneringsyta för e-sport, men deras huvudsakliga fokus verkar ligga på annan teknik än spel.
“Tanken är att spel fortfarande ska vara det stora fokuset på mässan, men att man istället breddar med hemelektronik för att också öka intresset för hos en bredare målgrupp. Tyvärr delar ju inte alla i vår ålder samma starka engagemang för spel”, meddelar Gamex när jag i ett mejl ventilerar min oro.
Nintendo kommer inte. Jag tar det igen. Nintendo kommer inte!
Nästa bomb släpptes för lite drygt två veckor sedan och är än mer oroande än ihopslagningen med CDON-expo. Nintendo kommer inte. Jag tar det igen. Nintendo kommer inte! Mario och hans vänner har hittills årligen stoltserat med den absolut största och bästa monterplatsen och erbjudit möjligheten att prova på en uppsjö av inte ännu släppta spel. Jag mejlar Bergsala, den svenska utgivaren av Nintendos titlar och får den officiella förklaringen:
”Bergsala och Nintendo utvärderar löpande de marknadsinsatser vi gör och har för perioden sept-dec 2013 valt att sprida våra event över en större del av Sverige än bara ett veckoslut i Stockholm Vi vill nå hela familjen på absolut bästa sätt och med maximal geografisk och demografisk spridning med den stjärnspäckade line-up vi har för perioden.”
Man tillägger att beslutet varit svårt eftersom många trogna Gamex-besökare lär bli besvikna.
Samtidigt som dessa två inte helt angenäma nyheter når oss tisslas och tasslas det också bland folk i branschen att det kanske inte går så bra för vår älskade mässa. Även besökarsifforna talar sitt tydliga språk. Första året, 2010, hade mässan ungefär 28 000 besökare. Sedan dess har man minskat med 1 000 besökare per år och låg i fjol alltså på cirka 26 000. Med andra ord; det ser inte jätteljust ut för Gamex.
Jag tror att det skulle vara en förlust för spelsverige att bli av med Gamex efter bara fyra år. En mässa med fler än 25 000 besökare visar utvecklare och utgivare att vi är en kraft att räkna med, trots vår ringa storlek. Det är upp till oss att se till att visa att vi vill ha Gamex kvar. Så lyd nu mitt råd. Ta dig till Stockholm och besök Gamex – nördarnas Mecka – första helgen i november!
Den här veckan är spelsidan i City så stor så hälften vore nog! Eller, egentligen inte. Egentligen skulle den gärna få vara dubbelt så stor. Hur som helst. Det är snart dags för nästa konsolgeneration. Det firar jag med att ta en titt i backspegeln och tipsa om spelen du inte visste att du missat den här generationen.
Det här är del två av del två av “GTA-dagboken” där vi följer Michael. Första delen hittar du här, och första delen av Franklins dagbok finns här. Kan innehålla milda GTA 5-spoilers.
Jag hade inte träffat Trevor sedan den där dagen allt gick åt helvete och jag blev liggande blödandes i snön. Det värsta är att jag saknar honom. Han är en amfetamin-skjutande, horknullande, bästa polare-skjutande rövhål, men ändå. Mitt liv hade gått åt helvete om jag någonsin träffade honom igen.
Och vad händer? I går när jag kom hem etfter några stadiga på krogen satt den jäveln där i min soffa. Hur han kom in eller hur han ens hittat mig efter alla dessa år är ett mysterium. Jag kunde ju inte gärna kasta ut honom, eller hur? För att göra en lång historia kort blev det en kväll fylld av skrikande, brottning, försoning och en hel del whiskey.
Allt är inte förlåtet, men Trevor kom på en jäkligt bra idé, att jävlas med den där ärketönten Friedlander. Vi tog oss till hans villa nere vid stranden tidigt i gryningen. Vetefan vem som körde egentligen, men det var ett mirakel att vi ens kom dit.
Det visade sig att svinet hade skaffat sig en ny bil. Med tanke på hur mycket pengar jag lagt på att låta honom skrynkla ihop min hjärna genom åren tänkte jag att den är lika mycket min som hans. Innan jag visste ordet av hade Trevor slagit in rutan och kört oss upp förbi observatoriet till en klippa uppe på El Burro Heights.
Kunde ju ge mig fan på att Trevor skulle haft något kul med sig. Jag har inte skjutit något sedan vi sågs sist, men jag var inte sen på att återuppliva min gamla hobby och uppgradera Friedlanders nya bil med några nya lufthål.
Sorry “doktorn”, men det verkar som att du får ta bussen tillsammans med pöbeln hädanefter.
/Michael
Det blir tyvärr ingen podcast den här veckan. Allt var klart för inspelning och en tid skulle bokas in när livet plötsligt kom i vägen för flera utav oss här på Kraid.se. Två av oss jobbar under en period så mycket att de knappt har tid att andas, äta eller ens tänka på att spela in podcast eller blogga. En av oss preppar kropp, sinne och inte minst hemmet för att bli pappa. Ytterligare en av oss har drabbats av en personlig tragedi som han kommer att behöva koncentrera sig på och bearbeta ett tag framöver.
Med ett manfall på i princip 50 procent just när spelhösten kickat igång på allvar måste vi helt enkelt koncentrera oss på att spela de spel som skickas till oss och att leverera våra spelsidor till City. Därför kan övriga grejer, som exempelvis vår podcast, bli lite lidande ett tag framöver. Men oroa er inte. Det kommer forfarande att dyka upp en massa skoj här på Kraid. GTA-dagböckerna och Outlast-genomspelningen fortsätter som vanligt, och vi har en hel del spelintryck att se fram emot framöver.
Vi är trots allt bara en liten spelblogg, och spel är bara spel – människor kommer alltid först.
Sedan kan jag hinta lite om att det fejas och donas och planeras och skapas bakom kulisserna för att vi ska kunna bli roligare, snyggare och bättre när alla väl är tillbaka på banan igen. Och jag kan försäkra er om att podden kommer tillbaka så fort som möjligt!
I skrivande stund håller även vi som hinner på med att planera inför årets Gamex-mässa, som vi har en massa skoj planerat inför. Minst två kraidianer kommer att finnas på plats under alla mässans dagar och hoppas på att träffa en massa kul folk och kunna ta med er som inte kan åka på en virtuell mässupplevelse.
Även Daniel “Trazh” Westerlund kommer tillbaka inom kort, då med ett helt nytt och mycket ambitiöst projekt som han valt att kalla Project D. Det kan du läsa mer om här.
Nu vet ni lite varför mängden material här på Kraid.se kanske kommer att bli lite mindre en tid framöver, men vi vill hellre vara öppna med att det är svårt för vissa än att ni ska behöva grubbla över om vi slutat älska er kära läsare. Vi är trots allt bara en liten spelblogg, och spel är bara spel – människor kommer alltid först.
3 kommentarer