Det är ett ganska etablerat faktum att spel som släpps i samband med filmer oftast inte ens är värda skivan de är tryckta på. Men ibland sker det underverk även när det gäller spel som merförsäljning. Spelet om filmen The Amazing Spiderman är faktiskt inte helt utan meriter.
Underverk är kanske att ta i dock. Det är fortfarande en lång väg att gå, men jag vill direkt säga att det här är första gången jag känner en gnutta optimism inför den här väldigt specifika sub-genren. Låt mig berätta varför:
För det första så är det ett ganska fartfyllt spel. Det jag reagerade direkt på var hur bra Beenox fått till fartkänslan i att svinga sig mellan alla glänsande skyskrapor. Spindelmannens sätt att fortskaffa sig är ganska unikt inom superhjältevärlden, och det är en skön känsla att med spindernätslianer susa fram mot sina mål. Det är inte bara grafiska effekter som bidrar till fartkänslan, då Spindelmannens små adrenalinfyllda glädjetjut får mig att dra på smilbanden till och från när det går undan mellan byggnaderna. Förvisso får man se till att blunda inför faktumet att hans nätlianer oftast tycks sätta sig i luften och fastna där, men de har i alla fall varit hövliga nog att dölja detta utanför skärmen. Det är också i dessa moment Spindelmannens animationer fungerar som bäst.
Redan innan jag spelade The Amazing Spiderman kände jag att man säkert skulle komma att jämföra det med Rocksteadys utsökta Arkham Asylum och Arkham City. Man kanske kunde undvika det, men det blev omöjligt när man gav sig in i sin första strid. Precis som i Arkham City är det combobyggande och reaktioner som gäller när man tar sig an stora grupper fiender. Skillnaden här är att combomätaren aldrig tycks dala, och man får flera sekunder på sig att reagera. Det fungerar väldigt bra och ser ganska häftigt ut ibland, men känns som en sämre variant av Arkham-spelen i alla avseenden. Animationerna är ryckigare och tristare, det känns inte särskilt organiskt och det är på tok för lätt och repetitivt. Men då jämför man det också med ett av förra årets absolut bästa spel, som förmodligen också är det bästa superhjältespelet genom tiderna.
Visuellt sett är det annars ganska livlösa texturer och ljuseffekter. Det funkar även här, men man saknar detaljrikedomen som finns i andra sandlådemiljöer. Livlöst är också ett ord jag skulle använda för att beskriva staden man rör sig i när man även här jämför det med just Batmanspelen. Det finns väldigt lite sidouppdrag och saker att undersöka. Innevånarna känns som skyltdockor och byggnaderna ligger som en homogen matta av kantig och generisk arkitektur över landskapet. Man märker att spelet, sin genre trogen, är ganska snabbt ihopsatt för att kunna tryckas ut i hyllorna lagom till filmens biopremiär. Men det som gör just The Amazing Spiderman unikt här är att man känner att det är synd. Synd att de inte kunde fortsätta utveckla och finslipa spelet. För det finns verkligen potential här. Så även om betyget blir ganska lågt, så vill jag ändå slå ett slag för det här spelet. Det är ett steg i rätt riktning, och det ska Beenox ha en eloge för. Det märks att studion har talanger, så jag hoppas de fortsätter jobba med Spindelmannen även i fortsättningen. Om de utvecklar spelvärlden mer och finslipar vissa aspekter kommer vi snart ha ett riktigt njutbart spel, värt en så härlig hjälte som Spindelmannen.
