Kraid.se - Dator och tv-spelsblogg

När jag hörde om ett spel som handlade om en kust till kust tävling med över 200 bilar blev jag exalterad. Alla timmarna med vänner i Need for Speed Hot Pursuit hade visat mig hur kul Need for Speed upplägget kunde vara. Att det dessutom skulle vara ett långt race från San Fransisco till New York gjorde bara saken bättre. Det här kunde bli episkt. Peppen minskade lite när en reklam uppenbarade sig som visade mer tuttar och rumpor  än biljakter och tävlingar, men den fanns ändå där. Jag såg så mycket fram emot konceptet med den långa tävlingen att jag kunde leva med att de stoppat in porriga brudar i spelet bara för att kunna göra en fånig reklam.

Jag satte mig med spelet och det första som slog mig var att det såg bra ut, det är ett snyggt spel, det lilla en hinner se av omgivningarna när en bränner förbi i nästintill överljushastighet. Kontrollerna sitter som ett smäck, det har alla potential till att bli ett bra spel.

En filmsekvens presenterar deras bröst och rumpor för mig, varpå det förklaras att de femtio sämsta i tävlingen åker ut när vi kommer fram till Las Vegas.

In kommer uppdelningarna, de fåniga delmålen och upprepningarna. Jag förstår att de byggt spelet så eftersom hela tävlingen bara tar två timmar att spela. Men det förstör spelet totalt. Jag kan förstå att delmål som är inbyggda i tävlingen är en del av spelet, som att du måste ligga på en tillräckligt bra placering när du når Las Vegas och andra större delmål på vägen. Men inte alla fåniga små deltävlingar på vägen hela tiden. Om jag måste ta 50 platser på vägen till Las Vegas låt mig göra det i min takt. Men det får jag inte. Det är där spelet tappar sin potential, istället för den episka tävlingen sitter jag och kör samma få kilometer om och om igen eftersom jag lyckas passera sju bilar istället för åtta.

När jag sen närmar mig Las Vegas kommer de omtalade brudarna in i tävlingen. En filmsekvens presenterar deras bröst och rumpor för mig, varpå det förklaras att de femtio sämsta i tävlingen åker ut när vi kommer fram till Las Vegas. Jag ligger 2 platser bakom elimineringsgränsen och måste alltså köra om de två kvinnorna innan Las Vegas. En liten stund senare kör jag in i Las Vegas, deltävlingen kändes kortare än filmsekvensen. Jag suckar och tänker var det där allt? Var dessa 2 minuters bilkörning värda den reklamen och  den filmsekvensen?

Jag spelar några timmar efter det, men kommer aldrig fram till nästa delmål. Jag orkar inte tvinga mig till det, de konstanta repetitionerna och småtävlingarna är ivägen för spelglädjen.

Need for Speed the Run är ett spel som säkert kan vara roligt om du spelar det med vänner online, men om du är ute efter den episka kust till kust tävlingen kommer du bli besviken. Jag blev det.