Det kliar lite i ögonen. Det blir lätt så efter att ha stirrat på en Iphoneskärm två timmar i sträck. Jag tittar upp och undrar om total blindhet kan vara värt ännu en timme av Infinity Blades riddare, borgar och mytologiska bestar. En fråga som borde få de mest härdade vetenskapsmän att stirra tomt framför sig och fundera.
Infinity Blade är vackert. Inte vackert på det där svenska sommarängsviset eller ens vackert som i Legend-of-Zelda-pixlar-vackert. Snarare Unreal-Engine-3-vackert, för det är ju den spelmotorn utvecklarna Chair har fått låna och tryckt in i Iphone. När du har dött av de första synintrycken och återuppstått för att börja spela ringer frågan i ditt huvud: vad ska Nintendo och Sony göra nu? Men än finns det hopp för de gamla. Infinity Blade är vackert, men liksom Natascha Peyre finns det ett hjärta (och andra mindre vitala delar) av plast bakom den bedårande ytan.
I spelets inledning möter du ondskan. Genom en filmsekvens får du se hur en tapper riddare tar sig an den enväldige härskaren The God King som styr och ställer från sin väldiga borg. Vår hjälte blir ganska omgående maskföda och interaktiviteten kan ta vid. Som den hämndlystne sonen till den fallne rebellen tar du dig själv an The God King och hans underhuggare.
Jag hade hoppats på något episkt. Att du fick navigera en medeltida fantasyvärld och på klassiskt rollspelsmanér utforska ett annat universum. Infinity Blade arbetar inte på det sättet. Det är kompromisslös speldesign, du klickar helt enkelt på de ställen du vill gå till och eventuella skatter som ligger utspridda längs slottets väggar och i dess vrår. Det är en utstakad väg i direkt nedstigande led mot det binära slutet, undergång eller vinst. När besvikelsen lagt sig inser jag dock ganska snabbt att det faktiskt är så här spel till Iphone fungerar bäst. Infinity Blade får istället skina i sin stridsmekanik. Alla som har spelat Punch Out vet vad som väntar. Din fiende ger signaler i förväg som det gäller att parera eller undvika för att hitta en öppning och sedan svinga sitt svärd som en galning på kombojakt. Det blir mycket svepande fingerrörelser, men det är ett system som fungerar och belönar dig ju bättre du blir.
På tal om belöning ska man kanske nämna att Infinity Blades hjärta är en samlares hjärta. Med pengarna du tjänar köper du nya vapen, sköldar och rustningar samt ringar som ger dig olika magier. Tillsammans med ett intressant sätt att fördela erfarenhetspoäng på kan man ganska omgående klassificera Infinity Blade som en tyngre drog i klass med socker, koffein och luft. Det är ett enkelt koncept som fungerar. Men hur betygsätter man luft?
Marcus Olsson
Ruskigt bra spel, en av mina favoriter på iPad:en.
Se dock till att ha laddaren i närheten, Unreal Engine suger batterierna extremt fort.
Niklas Sintorn
Det är helt sjukt att ett spel på en telefon kan se ut så här! Nu lever vi i framtiden på riktigt alltså. Jäkligt kul att höra att det dessutom är ett bra spel, och inte bara grafikonani.
Henrik Häägg
Sjukt bra spel! Men som med alla andra bärbara spel orkar jag inte spela dom mer än nån timma :)
Niclas de Faire
Låt mig gissa att det där inte fungerar alltför väl på en gammal iPhone 3g?